JZ Blogger


Be the Pig – Att Tala med Inlevelse
tisdag, februari 3, 2009, 12:49
Filed under: General Blogging

Idag var det högläsning i skolan, på retorikkursen. Det vill säga läsa en text högt. Inför publik. Och nu gäller inte endast de gamla goda reglerna från högstadiet och gymnasiet – tydligt uttal och se upp från manuskriptet – utan nu är det allvar. Fördjupelse, inlevelse, betoning, artikulation, närvaro, anpassad läshastighet beroende på texttypen, konstpauser, ironi eller faktabetoning, gester och hållning, nervositetshantering, uttryck, osv. Och allt med en skock fanatiska analyserare framför dig.

”Inga problem,” tänkte jag. ”Jag tar en text som jag själv skrivit, som jag känner mig trygg med, så ska det nog gå bra.”

FEL!

Det gjorde bara saken värre.

Men: att prata inför folk är inte längre lika illa som det en gång var. Till stor del är detta troligen tackvare geocachingen (=att träffa främlingar + att hålla events där folk vänder sig till dig som arrangör), men även pga. retorikkursen. Man får liksom en annan bild av saken när man väl får en insikt i fenomenen bakom. Just nu analyserar jag alla som talar inför grupper 😛

Och de flesta misslyckas ganska rejält, om man ska följa retorikens alla regler, så man är ju knappast ensam om att vara en dålig talare.

Nu blev det ingen högläsning i klassrummet för min del just idag då tanken var att bara några skulle läsa upp sina valda texter på plats. Dock skulle vi i förväg läsa upp våra texter i mindre grupper. Nyttigt! Särskilt en sak lärde jag mig: be the pig; läs med inlevelse. För det var tydligen det största misstaget jag gjorde (vilket jag egentligen var väl medveten om – det blir liksom lite stelt/torrt – men det är ju alltid bra att någon faktiskt påpekar det). Uttrycket ”be the pig”, som är ett sånt jag har en känsla av kommer sitta kvar och följa med mig resten av livet, uppstod i och med att texten jag valde var Sanningens Ögonblick, alltså min berättelse om grisen som flög. Be the pig – lev dig in i berättelsen, så att säga.

Dessutom började ju grisen fokusera på det ”omöjliga” mål som väntade, och när han gjorde det blev åskådarna avlägsna och inte lika skrämmande. Han blev uppslukad av stunden. Genom att leva sig in i inte bara berättelsen, utan hela situationen, blir det hela lättare och mindre nervöst. Det är då man har blivit grisen.

Annonser

Kommentera so far
Lämna en kommentar



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: